Metoden

Varför det fungerar att skriva ner sina mål: psykologin bakom

Du har säkert hört att den som skriver ner sina mål når längre. Här är vad forskningen faktiskt kom fram till, varför skrivandet kan hjälpa och vad som förändras när du skriver ur minnet.

På den här sidan
  1. Är studien om ”3 procent av studenterna” sann?
  2. Vad kom studien från Dominican University egentligen fram till?
  3. Varför kan det hjälpa att skriva ner sina mål?
  4. Är det bättre att skriva sina mål ur minnet?
  5. Hur får du skrivandet av dina mål att fungera?
  6. Vad kan det inte göra att skriva ner sina mål?
  7. Källor och vidare läsning

Nästan varenda självhjälpsbok säger samma sak: skriv ner dina mål. Rådet är så vanligt att det är svårt att avgöra om det är visdom eller vana. Så vad säger egentligen psykologin bakom att skriva ner sina mål?

Det korta svaret är att beläggen är verkliga men blygsamma, och att det inte är de belägg som de flesta citerar. Det här inlägget skiljer myten från forskningen, förklarar varför skrivandet kan hjälpa och tittar på en detalj som är lätt att missa: om du skriver ur minnet eller skriver av gårdagens lista.

Är studien om ”3 procent av studenterna” sann?

Du har kanske sett historien. En årskull studenter från Harvard eller Yale tillfrågades om de hade nedskrivna mål. Bara 3 procent hade det. Tjugo år senare skulle de 3 procenten ha tjänat tio gånger så mycket som alla de andra tillsammans.

Det har aldrig hänt. Ingen har kunnat spåra studien till en verklig källa. Psykologen Gail Matthews letade efter den och kom i sin egen forskningssammanfattning fram till att den är en vandringssägen. Har du citerat den är du i gott sällskap, men det är dags att pensionera den.

Myten gjorde en nyttig sak: den satte igång riktig forskning om huruvida det spelar roll att skriva ner sina mål.

Vad kom studien från Dominican University egentligen fram till?

Gail Matthews vid Dominican University gjorde ett experiment om just den frågan. Så här rapporterar hennes forskningssammanfattning:

  • Hon rekryterade 267 personer från företag och yrkesnätverk. Bara 149 fullföljde studien. De kom från flera länder och ett brett spektrum av yrken, och var mellan 23 och 72 år.
  • Varje person valde ett mål för de kommande fyra veckorna. De lottades till ett av fem villkor: tänka på målet; skriva ner det; skriva ner det och lägga till åtaganden om handling; göra allt det och skicka det till en stöttande vän; eller göra allt det och dessutom skicka veckovisa lägesrapporter till vännen.
  • Efter fyra veckor skattade deltagarna själva sina framsteg.

Resultaten, i klartext:

  • De som skrev ner sina mål rapporterade större måluppfyllelse än de som bara tänkte på dem.
  • De som också delade sina åtaganden med en vän rapporterade mer än de som bara skrev ner åtaganden om handling, och gruppen som dessutom skickade veckovisa lägesrapporter till en vän rapporterade mest.

Det är ett användbart resultat, och det är värt att vara exakt om dess begränsningar. Framstegen var självskattade, uppföljningen gällde fyra veckor och många deltagare hoppade av. Vi har dessutom bara hittat studien som författarens forskningssammanfattning, inte som en referentgranskad artikel. Den stöder alltså idén att skrivandet hjälper, utan att bevisa hur mycket.

Lägg också märke till att skrivandet ensamt inte var det bästa villkoret. De bästa resultaten kom när skrivandet kombinerades med ansvarsskyldighet: att dela sina åtaganden och rapportera framsteg. Det återkommer vi till.

Varför kan det hjälpa att skriva ner sina mål?

Matthews studie säger inte varför skrivandet hjälpte, så vi behöver titta på närliggande forskning. Tre idéer stämmer väl med beläggen.

Skrivandet gör målet specifikt

Det är svårt att skriva ”bli friskare” utan att märka hur tomt det är. Skrivandet tvingar dig att välja ord, och att välja ord tvingar dig att bli konkret.

Det spelar roll, eftersom specificitet är en av de bäst underbyggda idéerna inom målforskningen. I en genomgång av ungefär 35 års studier beskriver psykologerna Edwin Locke och Gary Latham hur mål som är specifika och utmanande leder till bättre prestationer än vaga mål som ”gör ditt bästa”. Ett nedskrivet mål är lättare att göra specifikt, eftersom du ser var det är luddigt.

Skrivandet betyder att du själv formulerar orden

Minnesforskare har ett namn på fördelen med att producera något i stället för att bara läsa det: genereringseffekten. En metaanalys av 86 studier av Bertsch och kollegor fann att människor minns information de själva genererar bättre än information de bara läser, med en genomsnittlig fördel på nästan en halv standardavvikelse.

De studierna använde sådant som ordpar, inte livsmål, så det här är en analogi snarare än ett direkt bevis. Men logiken håller. Ett mål som du har satt i egna ord är ett mål du har tänkt igenom, och det är lättare att minnas än ett som du har skrivit av från en mall.

Skrivandet lämnar ett underlag du kan följa upp

Du kan inte följa upp det du inte har dokumenterat. En metaanalys från 2016 av Harkin och kollegor slog samman 138 experiment (nästan 20 000 personer) och fann att insatser som fick människor att följa sina framsteg förbättrade måluppfyllelsen. Effekten var större när framstegen dokumenterades fysiskt eller gjordes offentliga.

De flesta av de studierna handlade om hälsobeteenden, som kost eller rökning, så dra inte för stora slutsatser för alla sorters mål. Mönstret stämmer ändå med Matthews resultat: ett skriftligt underlag plus en viss ansvarsskyldighet slår en privat avsikt.

Är det bättre att skriva sina mål ur minnet?

Här slutar de flesta råd. De säger att du ska skriva ner dina mål, men inte hur. Det är verklig skillnad mellan att skriva om sina mål ur minnet och att skriva av förra veckans lista.

Vad minnesforskningen tyder på

Att plocka fram något ur minnet förstärker det mer än att titta på det igen. Henry Roediger och Jeffrey Karpicke testade det 2006. Studenter läste textavsnitt och fick sedan antingen läsa dem igen eller göra test där de skulle återge dem ur minnet. Efter fem minuter såg omläsningen bättre ut. Efter två dagar och efter en vecka mindes de studenter som hade testats betydligt mer, trots att omläsningen fick dem att känna sig säkrare.

Den sista detaljen är värd att stanna vid. Att skriva av en lista känns produktivt och välbekant. Men att något känns bekant är inte samma sak som att kunna det.

Vad det kan betyda för dina mål

Ingen har gjort en studie som jämför ”mål skrivna ur minnet” med ”mål avskrivna från i går”. Vi skulle hitta på om vi påstod något annat. Men minnesforskningen pekar på en rimlig chansning:

  • Att plocka fram ett mål ur minnet prövar om det fortfarande är ditt. Glömmer du ett mål tre dagar i rad säger det något.
  • De mål som fortsätter att komma tillbaka är dina verkliga prioriteringar. De som aldrig hamnar på sidan kan vara plikter eller gamla önskningar.
  • Omskrivandet får dig att bestämma dig på nytt. Varje morgon väljer du igen, vilket håller listan aktuell i stället för fastfrusen.

Det är tanken bakom Brian Tracys dagliga övning, som vi förklarar i vår guide till 10-målsmetoden: tio mål, omskrivna varje dag, utan att titta på de gamla. Det är också därför Tenly döljer dina gamla målanteckningar i 30 dagar. 30-dagarslåset är ingen begränsning för sakens skull. Det tar bort frestelsen att skriva av, så att listan förblir något du minns i stället för något du kopierar.

Hur får du skrivandet av dina mål att fungera?

Om skrivandet ensamt inte är hela historien, vad fullbordar den? Matthews bäst presterande grupper visar vägen: en plan för handling och en viss ansvarsskyldighet. Här är en enkel rutin som bygger på det.

  1. Skriv i presens. Till exempel ”Jag springer tre morgnar i veckan”. En mening som låter sann är lättare att föreställa sig och att mäta. Vår guide om att skriva mål som affirmationer går igenom det i detalj.
  2. Skriv ur minnet. Lägg undan den gamla listan. Börja på en tom sida.
  3. Var specifik. Lägg till ett tal eller ett datum där du kan.
  4. Välj en prioritet. Fråga dig vilket mål som skulle göra störst skillnad om det gick i uppfyllelse i dag.
  5. Skriv ett nästa steg. Gör det så litet att du skulle göra det i dag.
  6. Stäm av på kvällen. En minut för att se vad du gjorde sluter cirkeln och ger dig ett underlag.
  7. Berätta för någon, om du vill. Att dela ett mål och en veckovis uppdatering med en vän är den vardagsversion som ligger närmast den ansvarsskyldighet som gav bäst resultat i Matthews studie.

Det hela tar ungefär fem minuter, och hela rutinen kan du se i så skriver du 10 mål varje dag.

Testa i Tenly: Varje morgon skriver du dina mål ur minnet, väljer ditt trollstavsmål (Magic Wand) och noterar ett steg. På kvällen låter kvällsgenomgången (Evening Review) dig se tillbaka på dagens mål. Eftersom äldre anteckningar förblir dolda minns du dina mål i stället för att skriva av dem.

Vad kan det inte göra att skriva ner sina mål?

Det är värt att se nyktert på saken, eftersom hajpen kring målsättning kan göra skada.

  • Det ersätter inte handling. Ett välformulerat mål som du aldrig agerar på är bara en fin mening.
  • Det garanterar inga resultat. De flesta mål beror på saker utanför din kontroll, som andra människor, marknaden och din hälsa.
  • Det fungerar bättre med realistiska mål. Ett mål du inte tror på alls känns som en lögn varje gång du skriver det. Tänj dig själv lite, inte absurt mycket.
  • Forskningen är fortfarande begränsad. Studierna ovan handlar om mål, minne och uppföljning i allmänhet. Ingen av dem testar en daglig övning där man skriver ur minnet direkt.

Det du ärligt kan säga är att det är en billig och snabb vana att skriva ner sina mål, med en rimlig mekanism och visst stöd i forskningen. Det är ett gott skäl att testa den i en månad och se vad du märker.

Källor och vidare läsning

Vanliga frågor

Ökar du verkligen chansen att nå dina mål om du skriver ner dem?

Det finns vissa belägg för att det hjälper. I en studie rapporterade de som skrev ner sina mål större framsteg efter fyra veckor än de som bara tänkte på dem. Studien var liten och byggde på självskattning, så det är ett gott tecken, ingen garanti.

Är Harvard- eller Yale-studien om 3 procent som skrev ner sina mål sann?

Nej. Historien om att 3 procent av studenterna hade nedskrivna mål och senare tjänade tio gånger mer har aldrig kunnat spåras till en verklig studie. Psykologen Gail Matthews, som gjorde ett riktigt experiment om nedskrivna mål, har kallat den en vandringssägen.

Är det bättre att skriva sina mål för hand eller i mobilen?

Forskningen om mål ger inget säkert svar. Det som verkar spela roll är att du själv formulerar orden och sparar ett underlag. Välj det du kommer att göra varje dag. Ett anteckningsblock vid sängen och en app i mobilen fungerar båda.

Varför ska jag skriva mina mål ur minnet i stället för att skriva av dem?

Minnesforskningen visar att information du själv formulerar och plockar fram ur minnet brukar fastna bättre än information du läser igen. Att skriva ur minnet visar dessutom vilka mål som fortfarande lever för dig och vilka som i tysthet har bleknat.

Hur många mål ska jag skriva ner?

Tillräckligt många för att täcka det som betyder något, men så få att du kan komma ihåg dem utan att titta. Tio är ett vanligt antal eftersom det ryms i huvudet, och du kan börja med färre och låta listan växa.

Manifestation

Vision board vs måldagbok: vilken fungerar bäst?

Den ena visar dig livet du vill ha. Den andra får dig att skriva ner det, välja och agera. Här är vad var och en är bra på, och när en vision board är det bättre verktyget.

8 min läsning

Metoden

Brian Tracys 10-målsmetod: en guide steg för steg

Tio mål, skrivna ur minnet varje morgon. Ett av dem utvalt som det mål som skulle förändra allt. Så här fungerar den dagliga övningen, och så får du den att hålla.

10 min läsning

Alla artiklar